23 hela år och en underbar helg:)
Som dom flesta vet,fyllde ju jag 23 år i fredags,måste tacka alla som gjorde min dag helt underbar:).
Inte bara vänner och familj men även alla mina underbara arbetskollegor:)tusen gånger hundra många tack <3 <3...Lördagen började inte så bra mådde som en död råtta å laga brunch till mina syskon som skulle komma och fira mig:)Har fått så fina presenter från alla så jag kan inte vara mer än glad:)
Men nu till något mindre roligare som vanligt känner jag, förlåt om jag klagar så mycket nu för tiden,men ska man inte få göra det,när man känner att det finns folk som bara gör att man blir förvirrad, ledsen å arg,visst har ni era stunder när jag blir glad men det verkar inte som att jag ska vara det som jag har fattat det.Det kommer komma till en punkt där jag har fått riktigt nog å det dröjer inte så länge till,eftersom jag har sagt det så många gånger men det tycks inte gå in.För jag säga att det här e verkligen sista gången...
lördag med godis vatten och en ny favorit:)
HAN E SÅ BRA OCH DENNA LÅTEN ÄR VERKLIGEN UNDERBAR:)
last workday of this week..
Sen så blir det nog en liten fika och massa skvaller hihi...Tidigare idag så träffade jag becca efter jobbet,så pratade vi om att hitta på nåt ihelgen så det kan ju bli hur kul som helst:)Eller så låser jag in mig på lördag med en stor godispåse å gödar mig på,hur som helst så ska det bli skönt med helg.
dags att börja skriva igen känner jag...
Som sagt så har jag ju inte skrivit på länge,jag har känt att jag inte velat mig ta tid till det.
Har ju hänt typ tusen miljoner saker under tiden med,har haft tre härliga semesterveckor bla.
synd att det regnade arne värre mestadels av semestern,men det får man la stå ut med,kan ju faktiskt göra massa saker ändå.
Och till en helt annan sak nu
Jag har börjat med mitt funderar stadie igen,känner att jag måste verkligen skriva av mig en aning.Jag har kommit sålångt med mig och det är jag så otroligt glad och stolt över att jag klarat det.Men jag har fortfarande att litet jävla problem kvar att lösa,all vel hit och dit med människor som jag inte vet vart jag har,jag kan inte ha det så,jag måste nog ställa högre krav till folk tror jag om jag ska lyckas veta vart jag är på väg,jag tycker att jag har min fulla rätt till det,eller har jag fel? Jag menar jag har ett jobb och en som jag klassar som världens underbaraste bästa vän,sen har jag ju min familj naturligtvis och inte fan klagar jag på det och å andra sidan så behöver jag nåt mer tänker jag,och svaret är ett STRORT FETT JA.Jag gör verkligen det,jag är snart 23 jag söker mer,jag tror dom flesta förstår vad det är jag menar. Och efter idag så har jag förstått att det kommer fortsätta på sama jävla visa som det verkar,men det kommer jag inte att acceptera sålänge till kan jag säga,så det kanske är på tiden att förstå vad jag menar,snalla jag behöver veta vad jag ska göra....
